3520 Nils Persson

Bonde i Ledusjö, Tjärbrännare. Blev ca 80 år.

Far: 7040 Per Kjellsson (1565 - )

Född: 1590 Ledusjö, Nordmaling (AC) 1) 
Död: omkring 1670 Ledusjö, Nordmaling (AC) 2) 80 år


Familj med 3521 N N (1590 - 1680)

Vigsel: omkring 1615 Nordmaling (AC) 2)

Barn:
Per Nilsson (1620 - 1672)
1760 Mårten Nilsson (1620 - 1706)
Johan Nilsson (1625 - 1679)
Erik Nilsson (1635 - 1698)


Noteringar
Bonde i Ledusjö 1619-50
Nils Persson var bonde och tjärbrännare i Ledusjö 1622-1650.
Möjligen av finsk börd.

Biografi:
Nils är den förste och äldste i släktföljden som med säkerhet kan fastställas. Tidigare generationer får bara antagas vara med stor sannolikhet riktiga. År 1619 övertar han 9 seland jord i byn Ledusjö. (enl. tiondelängden 1620) År 1638 var Nils enligt roteringslängden 48 år gammal, sjuklig och förlamad. Mantalslängden 1653 redovisar en son född omkring 1623. Det bör vara Peder (som att döma av namnet bör ha varit äldst.) (Källa Daniel Brömster)

1638 rotelängd har följande rubrik:"Dessa efterskrevene äro sjukliga halte och förlamade."Nils Persson Ledusjö,f 1590, 48 år förlamad,9 seland.

Nils Persson var bonde och tjärbrännare, som omkring 1619 övertog 9 seland jord i byn (tiondelängden 1620).Enligt Roteringslängd 1628 var Nils då 48 år gammal, sjuklig och förlamad.Han var alltså född 1590, man var han infödd i byn eller hade han kommit från annat håll.
Tyvärr finns det inget säkert svar på den frågan. Ja det vill säga att han troligen inte var född i byn, eftersom det inte fanns någon med namnet Per där omkring 1590. Men från 1600-talets första årtionde fram till åtminstone 1618 fanns en Per Kjellson där.Denne är upptagen bland de utfattiga som slätt inte kunde utge något till Älvsborgs lösen för 1615 och 1618. Han betraktas här som spetälsk, ett öde som han delar med Erik Ersson i Rönnholm.
Per Kjellsson redovisas under Agnäs under 1600-talets första år.Han har här bytt av Kjell Ersson som suttit på 6 seland 1574-1600.
Denne Kjell hade 1694 blivit slagen "sju blåningar och två blodsår" av en annan Per i samma by, som blev saker för 6 mark. Själv fick Kjell böta 6 mark för knivslag samma år och vidare fick han böta för hor 40 mark och för tredska att utföra påbjuden skjutsning samt för ogilla broar (Ciatat efter Tycko Lundkvist Öreälvens byar sid 209)
Tycko Lundkvist fann det möjligt att Kjell var en inflyttat finne, han var jägare och sålde mårdskinn. Man kan emellertid på lika sannorlika grunder anta att han var son till Erik Svensson, som fanns i byn 1546-1573 på 9 seland. Denne Erik var träskfiskare 1573 och fiskade väl gädda,aborre, id och mört uppe i Lögdasjön och i Norsjöträsk-träskfiskare från Sunnansjö och Ledusjö hade sina fiskevatten i Djupsjöträsk och Sexvattenträsk (norr om Bredträsk). Om Erik heter det i domboken 1558 att han fick böta för två blåmärken.
Erik var inte infödd i Agnäs, eftersom han inte föregås av någon Sven under rimlig tid bakåt. Däremot finns i Brattsbacka- på en mils avstånd över berg och myrar- Sven Olofsson, som var bonde där på 18 seland 1535-1562. Denne Sven hade en son Olof, som var en väldig jägare. Jag har fått ta del av en utredning om Olof och hans släktskapsförhållande, som Tore Nilsson i Vännäs gjorde på sin tid, och jag bygger i det följande mycket på denna.
1571 sålde Olof tillsammans med Erik Svensson i Agnäs (sic!) årets byte till den kungliga uppköparen (som hade ensamrätt):
-2 mårdar a 5 mark
-1 bäver för 3 mark
-3 älghudar a 7 mark.
Själv hade Olof varit på verklig storviltjakt och kunde leverera en björnhud för 10 mark. Annars var det framför allt loskinn, som betingade högt pris- 1574 fick Olof 40 mark för ett sådant.
Att ett släktskap förelåg mellan Olof Svensson i Brattsbacka och Erik Svensson i Agnäs antyds också av att när Erik lämnade hemmanet i Agnäs 1573, Olof hade övergått till att jaga i lag med Kjell Eriksson, eriks son. Det förekom nämligen egentligen inte att jägare sålde sin fångst tillsammans på det sätt som Olof och Erik och sedan Olof och Kjell gjorde, om de var oskylda.
Tore Nilsson fann det också högst sannorlikt att Erik Svensson var en äldre son till Sven Olofsson i brattsbacka och att han flyttat till grannbyn agnäs på 1540-talet förmodligen som måg till Lasse i" Annes (agnäs) eller till hustru Sigrid i den byn, som båda finns upptagna 1 1535 års hjälpskattelängd liksom Sven i Brattsbacka. Även en älder Olof finns med 1535. 1550 har vi så Erik Svensson i agnäs, Sven Olofsson och Olof Ersson i Brattsbacka. Olof ersson som av allt att döma var far till sven Olofsson, var en av de nämndemän. som nämns i det s.k.Lögdeåbrevet av år 1550 ( ett brev som avhandlar en arvsfråga i byn Lögdeå, också i Nordmalings socken). Det är inte troligt att han skall vara identisk med den Olof som finns i byn så sent som 1550, eftersom 1500 års man då skulle ha varit åtminstone 80-år vid det laget. Sven Olofsson var också nämndeman och även sexman loksom sonen Olof, som satte sitt bomärke på tiondelängderna under kyrkoherde Nicolaus Paulis tid (1566-1601)
I "Register op huars och ens egodelar uti nordmalings Socken,såsom therur tiondelen skall skattas utaff och uthjort 1571" finner vi att Olof Svensson i Brattsbacka bl.a.hade 5 kor, 1 tvårskviga, 2 tvårsstutar, 10 får och 1 sto totalt 102½ mark, utgjort 10 mark 2 öre DB)

Nils Persson och hans söner
1638 års roteringslängd, som i förbigående nämnts innehåller mängder av viktiga uppgifter för släktforskare (liksom i längderna för 1637 och 1639 fast noggrannare) upptar alla män mellan 16 och 60 år. som skulle kunna skrivas ut som knektar men dessutom sjuka och äldre män, alla med angivande av ålder. Nils Persson var enligt denna längd 48 år gammal, "sjuklig och förlamad".
Han tycks inte ha manbara söner vid denna tid (i varje fall Inga hemmavarande), men däremot redovisas l mantalslängderna för åren 1643-45 en son. som kan ha varit född omkring 1623. Det bör ha varit fråga om endera Peder eller Mårten (se nedan) och då snarast den förstnämnde, som av namnet att döma bör ha varit äldst.
Dock uppges Mårten vid dödsfallet 1706 vara 86 år gammal, alltså född 1620, men uppgifterna var vid den tiden ofta ungefärliga. Annars kan det vara så, att Mårten som äldst eller näst äldst fått morfaderns namn, vilket skulle kunna Innebära, att Nils Perssons hustru kan ha varit dotter till Mårten Östensson och Kerstin Nilsdotter i Baggård, en av Ledusjös grannbyar. Alltnog vet vi, att Mårten lämnade Ledusjö på 1640-talet och slog sig ner i Nyåker, halvannan mil uppströms Leduån.
Omkring 1652 överlämnade Nils hemmanet till sonen Peder Nilsson. Han var själv 62 år vid det laget och är säkert den, som i 1653 års mantalslängd redovisas som "åldring' ' Annars fanns detta år fyra vuxna hos Peder Nilsson -förmodligen han själv. hustrun. modern och brodern Erik. Sex år senare består husfolket av tre vuxna ~ Peder, hans hustru och Erik -samt två åldringar - föräldrarna. 1662 har det så tillkommit två vuxna. Erik hade gift sig vid den här tiden och möjligen fanns ett yngre syskon eller kanske ett "tjänstehjon".
Ett mellanspel på hemmanet tycks ha gjorts i slutet av 1640-talet (i varje fåll 1647~ 1649), då Johan Nilsson var knekt p6 eget hemman i Ledusjö. Eftersom Nils Persson då inte finns upptagen i roteringslängden, har jag utgått från att denne Johan också var son till Nils, som i mantalslängderna fortfarande står för hemmanet.
Från 1651 upptas inte Johan längre, men vid denna tid dyker en Johan Nilsson upp i den närbelägna byn Djupsjö. Det finns goda skäl att anta, att det är fråga om samma person, som först är knekt på eget hemman i Ledusjö och sedan bokförs som soldat på eget hemman i Djupsjö. Om så är får ättlingar till Johan Nilssons söner Olof och Sven ett bra tillskott till sina antavlor. (DB)

DBN1642,6/8,§4:
Belangande Johan Perssons Ländsmanssons käromål i Själevad som efter 5 Lispund tjära av Nils Persson i Ledusjö, 2 Lispund och Erik Amundsson i Ledsiö 2 tunnor och Nils Mårtensson i Baggård, så föregiva de att Jon Pedärssons dräng Jonas Mårtensson haver befallt dem föra tjäran in på gärdeskutan som då låg på avfärdig, oavsett att där voro någre på skutan eller ej. Desse uppskjöts till nästa Ting och då skulle Jon komma till svars.

DBN1649,17/2,§5:
Lars Mattsson i Gräsmyr besvärar sig högeligen att han intet kan bliva behållen eller född på det ödeshemman - 16 seland som han i samma by antagit haver att uppbruka. Likväl vittnar Länsmannen och Nämnden med andra flere honom nog haver sin flit använt med hemmanets oppbrukande, alls icke heller vinst eller någon nytta därav haft. Alltså uppbjuder och avsäger han nu samma hemman ifrån sig efter som han sig där icke föda kan och honom nogsamt i det fallet vittnesbörd bäres.
Hemman i lika måtto oppbjudes Per Persson ibm. -- 20 seland ödesjord som han haver antagit. Item Efterskivna säga sig och nödgas övergiva såframt dem icke gunsteliga tillåtes om skälig förmedling, eller avslag oppå jorden för skatten. Och haver vardera ? hävdat, Nämbligen bl.:Erik Olofsson i Ledusjö 11½ seland och Nils Persson ibm 11 seland

DBN1649,17/2,§12:
Efterskivna personer haver trilskats med Skjutfärdsbudet och icke framkommit till att skjutsa när som Hans Exellens Greffwe Gustav Gustavsson ut förreste. Och berättar Ländzmannen Östen Persson i Levar samt hållmästaren Hans Persson i Bredvik och Erik Nilsson i Sunnansjö att Håkan Siulsson i Hyngelsbölet haver de andre uppstussat.
RESOLUTION: Alltså äre de sakfällte efter 33 Cap. av Tingsmåla Balken att böta -- 3 mk. vardera, näml:
Elias Persson i Håknäs -- 3 daler, Håkan Sjulsson i Hyngelsbölet -- 3 daler, Erik Olofsson i Ledusjö -- 3 daler och Nils Persson ibm. 3 daler = 12 daler till treskiftes.



Källor
 1) Ronnes, Bengterik
 2) Persson, Lennart (http://web.telia.com/~u21106278/Index.htm)



<< Startsida
Skapad av MinSläkt 3.2a, Programmet tillhör: Christer Wikström