1980 Lars Grelsson

GRUNDSJÖN
Grundsjön är otvivelaktigt den äldsta finnbyn inom Borgsjö socken. Eftersom Borgsjö-finnarna uppges vara skattlagda år 1610 (interims), kan man alltså räkna med bosättning omkring 1604, möjligen något tidigare. År 1609 uppges "finnarna i gälleth" utgöra 4 hjonelag. Enligt Älvsborgs Lösen 1613 uppges Lasse Grelsson och Pär Nilsson, båda i Grundsjön, som de första finnarna inom socknen. Året därpå, 1614, synes sockenbönderna ha försökt vilja avdriva Lasse Grelsson från hans nygrundade hemman, genom att vilja ha honom utnämnd till knekt, men finnen for ner till Stockholm och kom hem med ett kungligt skyddsbrev (RR 30/12. 1614).

Råläggning av Grundsjö-finnarna skedde först 1620, genom underlagman Peder Månsson, ehuru en första skattläggning redan ägt rum 1610. Nu (1620) anges Lars Grelsson och Pär Michelsson stå för de tvenne torpen. De började detta år utgöra utlagor som andra sockenbönder, alltså efter måltal jord. Båda gårdarna tillsammans skatta för 30 mål, alltså 5/8-dels fullgärdshemman. Råbrevet har avtryckts av Vald. Lindholm i "Borgsjö krönika". Lasse Grelsson eller Gregorsson - av det gamla namnet Gregorius - uppges i 1621-års DB ha gjort "åwärkan inpå Silremans Byeskog med stor rogh rödie", varför han böter 40 mark.

Stridigheter tycks ha uppstått även med Ljusdals-bönderna, här närmast med Ramsjö-borna (2 gårdar). I Ljusdals dombok för 1621 läsa vi, att dessa våldgästat finnen Lasse Grelsson på Fandelen, varför de blivit bötfällda. Sjön heter numera Vandeln å kartan och ligger i gränsgången mellan Medelpad och Hälsningland. "Fallansiöoset" är ett urgammalt gränsmärke mellan landskapen.

Inflyttningar av nytt folk torde förekommit här rätt tidigt, - ej bara av lös- och husfinnar. Lars Grelsson åtalas 1632 att ha intagit sin måg, Hendrik Nilsson, själv fjärde, vilken övergivit sitt torp på Ockelboskogen.

Borgsjö kyrkoarkiv har som bekant skadats (bl. a. genom eldsvådan 1844 i prästgården), men av det som återstår kan man få ett och annat tillägg. Enligt kyrkoboken uppges tvenne namn på Lars Grelssons hustrur, varför han eventuellt kan ha varit gift tvenne gånger. Där står både en Elsa Larsdotter och 2) en Brita Hendriksdotter. Lars Grelsson synes enligt uppgift i en dombok haft sju söner och en dotter; den senare blev gift till Stormörtsjön. Av sönerna synes enligt dombok (1669) ej mindre än sex ha flyttat över till Sveriges koloni vid Delaware-floden i Nordamerika, Nya Sverige. Sonen Grels synes ha varit äldst och ha övertagit hemmanet. Omkring 1640 står alltså Grels Larsson för gården.

Hur det såg ut år 1639 vid Grundsjön, få vi utmärkta detaljer om i Oluf Tresks karta med beskrivning:

1) Östra gården:
skattar 2 1/2 öre, utsäde i båda åkren 4 tunnor; stenig mulljord, föder: 3 hästar, 16 nöt, 15 får. Gott mullbete, näver- och svedjeskog. Mycket gott fiskevatten och kvarnställe. Liten lägenhet att uppgöra åker och äng. Humlegård: 400 stänger.

2) Västra gården:
skattar 2 1/2 öre, utsäde i båda åkren: 3 1/2 tunnor, sandjord, därpå födas: 2 hästar, 16 nöt, 12 får. Andra tillagor lika med sin granne i östra gården.

Härmed må jämföras den faktiska besättningen i ladugården enligt 1640 års boskapslängd: Lars Grelsson har då 10 kor, 3 kvigor, 20 får, 2 svin, samt ett utsäde av 2 1/2 tunnor. Hans granne, som uppges detta år vara Jöns Pettersson har: 10 kor, 2 kvigor, 14 får, 2 svin, samt 2 tunnor utsäde. JB för 1641 uppger följande data: Grels Larsson 15 mål, 5/16-dels hemman, samt Per Nilsson: 15 mål, 3/16-dels hemman. I 1649-års JB äro antecknade Anders Larsson och Jöran Pedersson. Den senare är väl son till den tidigare omnämnde Per Michelsson. I 1651-års DB uppges, att "skogen på Grundsjö torp är uthödt, och där inte kan blifva mer än en bonde". Tolvmän bestämma då, att Jöran Persson, som "är gifter och flitig, blifver boende där och den andre bonden, Michill Persson, stiger af opå det hemmanet må blifva behållet".

År 1669 tycks det ha skett delning på det gamla hemmanet, ty det heter i domboken: ..."efter Sal. Lars Grelsson i Grundsjön, som för många år sedan afreste till Ångermanland, och det var 7 bröder och en syster och 15 mål jord till arfs allihopa". Bara sonen Lars kvar, ty de sex andra bröderna äro "afrymde till Nya Sverige och utfordra sin arfsbetalning". (De voro alltså med i den karavan, som 1664 lämnade landet, för att resa till Amerika.)

Enligt 1673-års DB uppbjuder hustru Brita Eskilsdotter i Julåsen för tredje gången det hemman som hon i Grundsjön köpt av Staffan Larsson om 15 mål, för 240 Daler kopparmynt.