Daniel Tobiasson

Bonde i Långed. Blev ca 47 år.

Far: 334 Tobias Jonsson (1643 - 1708)
Mor: 335 Rakel (1645 - )

Född: omkring 1670 Gräsmyr, Nordmaling (AC) 1)
Död: 1717-02-24 Långed, Nordmaling (AC) 2)


Familj med Märta Jakobsdotter (1674 - 1755)

Vigsel: 1698 Nordmaling (AC) 1)

Barn:
Ingrid Danielsdotter (1699 - 1766)
Rakel Danielsdotter (1701 - )
Catharina Danielsdotter (1706 - )
Tobias Danielsson (1709 - 1746)


Noteringar
AGN1703,9/3,§16:
Ländsman Bryngel Eriksson i Levar anklagade Daniel Olofsson i Norrbyn och Daniel Tobiasson i Långed att de varit nämnde till tionderäknare, och varit ansagda på tvenne Ting komma tillstädes att avlägga sin Ed, det de intet gjort, och påstod att de för sådan ovillighet måtte anses med plikt. Daniel Thobiasson var ej heller nu tillstädes, utan berättades vara sjuk, dock ingen anlitat att andraga sina förfall. Fördenskull gjordes de bägge saker att plikta vardera sina 3 mk. smt. gör 6 daler smt. efter det 33 Capitlet Tingsmåla Balken.

AGN1706,28/6,§25:
Bef.man Välbemälde Olof Westman angav att Daniel Tobiasson i Långed den andra Söndagen efter Påsk var hemma från Kyrkan och höll på att mala på Kvarnen. Påståendes att han för sådant måtte bli ansedd med plikt. Daniel Thobiasson var intet tillstädes, dock stämd, utan lät anmäla att han för sin Tjärdal intet kunde komma till svars, anhållandes om dilation. Så ehuruväl den ursäkten intet kan gälla, likväl medan själva saken fordrar att han kommer tillstädes, så sakfälldes han för stämnings försittande att plikta 2 daler smt. efter den 2:a. § i processen och svara för saken på nästa Ting.

AGN1707,18/3,§44
Bef.man Olof Westman angav Daniel Tobiasson i Långed för att ha malt under Gudstjänsten. Hade malt lördagen och natten mot Söndagen, och gick Eden på att han stannat Kvarnen före Gudstjänsten.

AGN1707,21/10,§12:
I saken mellan Nils Pehrsson ( Nils Persson ) i Långed kärande och grannarna Olof Jacobsson, Pehr Larsson, ( Per Larsson ) och Daniel Tobiasson svarande angående ingrepp, är detta RÄTTENS DOM:
1/. När Byn är av sådana tillfällen att han kan förbättras till Åker och Äng, så böra sådana ställen utses därtill och uppdelas grannarna mellan efter skatten, med Rödningarna som därefter huggas i Skogen, bör intet över 3 år nyttjas eller intagas, utan läggas under Bymarken, som efter det 32 Capitlet Byggninga Balken ll. varefter kunna Gode Män skaffa rätta dessa grannar emellan, och så pröva jämföringen att Nils Pehrsson kan inta sin fyllan efter Cronohemmanets skatt, så Rödningen som annat.
2/. I Rödningen böra grannarna vara i lag med varandra två och tre då viktigast kan tillgå, och om den ene hindrar den andre, envar förfallen betala skadan, och där till Plikta efter det 33 Capitlet Jorda Balken ll. för varje gång.
3/. Medan det inte bevisats att Olof Jacobsson tagit något fångst ifrån Öde-hemmanet, så kan han ej själv ålaggas sådant umgälla. Beslöt och tillstår har ej heller efter intygan hört öde- hemmanet till.
4/. Till anskylan för den bortförda gödningen böra grannarna betala Nils Pehrsson till Crono hemmanets förbättring nu ... lass vardera.
5/. Det som klagas att Olof Jacobsson skall kört 6 eller 7 (får) in i Ödes- tegarna, medan hans mark? låg Öde, och Olof Jacobsson nekar, till synes Nils Pehrsson intet angå, vidare nu han utan? skylle av sådant krävde lidit någon skada, som av Gode män till syn må och uppskattas.
6/. Efter grannen Pehr Larssons bevittnande har ingen hummelgård varit efter Crono hemmanet som Nils Pehrsson åbor, utan Olof Jacobsson hummelgården nedlagt på detta ställe som tvistas om. Alltså om själva landet? skulle efter jämkning komma att höra under Cronohemmanet såsom omisterligt, så må Olof Jacobsson vara sina får? fri att flytta
7/. Med fiskevattnet i älven kan förhållas på det sättet att där grannarna intet bygga i lag med varandra måste ställena delas dem emellan.
8/. Cronohemmanet benjute över allt sina fulla tegar efter skatten som genom jämkning av Gode Män bör rättas.

AGN1707,21/10,§25:
Bef.mannen Välbetrodde Olof Westman angav att en främmande skeppare från Stockholm anlagt med sin farkost vid utloppet till Öre Ån och där intagit tjära som Ländsman i Nordmaling Bryniel Ersson för honom upphandlat. Förekallades följande Bönder att däröver varda examinerade, Nämligen: Pehr Larsson i Långed som på tillfrågan berättade att Ländsman köpte av honom 10 # Tjära som förts till Öre landet, såg varken Skepparen eller Farkost. Anförde Ländsman sig köpt för en Kyrka fram i landet och gett för denna 2 Caroliner. Olof Jonsson i Långed sade sig sålt till Ländsman samma gång Tjära, Daniel Tobiasson i Långed 4 tunnor som även lades på Öre landet och Ländsman sade sig köpa för en Kyrka fram i Landet. Frågat intet när Tjäran togs därifrån intet heller någon Skepparen eller Farkost. Stället där Tjäran lagts var en 1/4 mil ifrån havsjön. Jacob Olofsson i Öre frågades om han kände Skepparen som Tjäran intog och var han lastat? Svarade sig sen karlen kommer roende med en Haxe, men kände honom intet, vore främmande och obekant. Frågades om han sålt någon Tjära? Svarade sig den tiden ingen Tjära haft att sälja, utan grannarna Anders Algotsson påkallades men intet tillstädes kommen, utan lät sig ursäkta så att han intet kan slippa ifrån. Tomas Andersson från Öre berättade att Sommarn ett år sedan när Ländsman Bryngel Ersson intagit på sin Farkost den Tjära han köpt och Båten intet kunde flyta ut. Förtog sig tillika med Jacob Olofsson två tunnor i vår båt och tagit dem allena ett litet stycke till dess Båten kom av grund, då tunnorna staplades i Farkosten tillbakas igen. Vid samma tillfälle såg jag en främmande karl sitta i en Haxe ombord. Varken jag talade med honom eller kände honom. Frågades hur mycket Tjära han sålt honom? Svarade sig ingen Tjära haft att sälja. Frågades om han såg Farkosten? Svarande sig att han ingen Farkost såg. Olof Michellsson i Håknäs sade sig sålt 7 tunnor Tjära till Ländsman år 1705, Erich Pehrsson i Håknäs 7 tunnor på år 1705 som förts i Ländsmans gården. Jon Nilsson i Håknäs 5 tunnor på samma tid. Anders Algotsson i Öre kom omsider tillstädes och berättade sig intet känna den Skepparen som efterfrågas, ej heller sålt honom någon Tjära, utan samma sommar nämligen år 1706 köpte Ländsman Bryniel Erichsson av mig 16 tunnor Tjära, och när vi förde ut Tjäran till straden åt Ländsman, såg jag en främmande Karl kommande med sin dräng, men kände honom intet. Två dagar efter kom hans dräng med Ländsmans befallning och tog min häst till Umeå. När han kom tillbaka måste jag föra honom på Farkosten som låg vid (Harns)-holmen. Då jag var in på honom men vad han (gjort) innan vet jag intet, efter på Farkosten var överlup...... var en liten tingest. Såg deras Haxe låg ett litet stycke här ifrån, men på honom var jag intet.

AGN1709,21/11,§29:
Samma dag androg bef.man välbetrodde Olof Westman hurusom följande bönder av Nordmalings Pastorat , Nämligen: Anders Ersson i Hallen, Pär Larsson och Daniel Tobiasson i Långed, Jon Nillsson och Erich Pährsson i Håknäs, Erik Olofsson och Pär Östensson i Engersiö, Daniel Olofsson i Norrbyn, Jacob Olofsson och Tomas Andersson i Öre, Lars Johansson i Brewik, Jon Johansson och Jon Olofsson i Järnäs, har nästlidna Augusti allenast överfört? honom på sin Farkost att inköpa 108 tunnor av dem tillverkad tjära, och den överföra till Tjäru Companiet i Stockholm med det förord att han skulle låta dem avräknas på Cronans Utlagor, som de häftade för, tillgodo njuta de penningar för Tjäran falla kunde. Aller som bemälda 108 tunnor Tjära skola vara av Inspektoren Välbemälde Jacob Eurenius i kvarstad satta, när Befallningsmans Farkost anlände till Härnösand, och skepparen skulle anhålla om pass på dem.
Alltså begär Befallningsman att dessa bönder måtte varda (bli) pålagda att antingen skaffa Tjäran lös ur arresten, eller och clarera utlagorna som Tjäran skulle användas till. Varpå ovan berörda bönder i deras insända och upplästa skrift svar, att eftersom de i denna här tiden och missväxt år nu ingen annan väg eller andel haft det avbörda sig både förflutna års Restantier, och innevarande års Rester, så har de begynt att bränna Tjära, ändock bruka? samma tid från arbete måste äta från barken, och när de därav tillsammans 108 tunnor tillverkat, dem de förväntar intet avsätta kunna, har de samma tillverkade Tjära nästlidna Augusti månad på befallningsman Westmans tilllåtelse inskeppat på hans Farkost till Tjäru Companiet i Stockholm, sedan han försäkrat dem, att de skulle få njuta dem i Utlagorna å 3 daler 24 öre kmt., när Frakt och Tull var avdragen. Dock så vida han finge 5 daler kmt. tunnan i Stockholm förnekades dessa bönder. Det 1/.Inspektoren Eurenius intet haft fog berörda 108 tunnor Tjära att anhålla och arrestera, av orsak de försänt dem till den stad som över detta land i Handeln är priviligierat. 2/. Efter Tjäran skall vara erfoderlig Kvalitet varför 3/. lika underligt vara Allmogen icke när som tillförne skall sådan i själva persedlarna leverera, helst efter 4/. Aldrig hänt förbjudet vara att bränna Tjära, mycket mindre att den på behörigt sätt förskaffa till vederbörande, som har tillstånd och frihet därmed att handla, förunnandes 5/. att Kungl. Majt. i Nåder efterlåter dem så väl med ...som på annat sätt…alla förtjänar sig deras…. Penningar till underkända av..., skolandes 6/. Befallningsman Westman gjort mycket illa mot dem om honom veterligt varit att de intet fått föra tjäran, som var deras egen avel, till tjäru Companiet i Stockholm, och han intet underrättat dem där om, utan sådant förtigit. I anseende till dessa anförda skäl och motiver, finner de att få sin tillverkade Tjära igen, med vilken de intet saker slev begått, samt påstå att bliva förskonade med Utlagornas klarerande intill dess Tjäran blir försåld, särdeles efter Befallningsman i oriktig händelse lär genom caution (söka) alt vad de på Utlagorna var skyldiga, då de tillika med hemmanen bliver ruinerade. Vilket Härads Rätten i behörigt övervägande tagit, och medan denna sak intet hör under denna Domstol. Ty kan Härads Rätten ej heller sig härmed befatta.

AGN1716,19/7:
Angående landsköp. Lastade tillsammans med Olof Jacobsson 10 ½ tunna tjära vardera uppå en båt och ämnade sig till Härnösand, men för 8 dagars motväder nödgades segla till Umeå och där sedan tullen riktigt erlagt ---- sålde tjäran till handlanden Forsman, men intet i Nordmaling.

AGN1716,3/12,§17:
Crono Befalningsman Välbetrodde Olof Westman klagade att de flera av allmogen den 7 nästlidna Mars, då Mantals och Soldats skrivning efter föredragna Publikationer blev hållen i Nordmaling sig ej infunno, begärandes att de motvilliga med Laga plikt bliva ansedda. Fördenskull uppropades de som instämda voro efter ingiven lista, och befanns att; Matts Mattsson i Orrböle, Olof Larsson i Brattsbacka, Sven Svensson i Gräsmyr, Pål Andersson och Erik Eriksson i Hummelholm, Anders Eriksson och Anders Persson i Hallen, Olof Olofsson d.y., Nils Tobiasson, Olof Olofsson d.ä. och Östen Olofsson i Brattfors, Daniel Tobiasson i Långed, Nils Persson i Ängersjö, Per Persson i Norrbyn, Olof Andersson i Öre, Per Eriksson, Olof Eriksson, Jon Olofsson och Jon Johansson i Järnäs, Lars Johansson i Bredvik samt Matts Mattsson i Mjösjö, har alla samtliga utan Laga förfall och av treska försummat ovanskivna stämning. Ty sakfällas de till var sina 3 daler smt. böta efter det 3 Capitlet i ? Balken.

AGN1717,25/2,§2:
Samtliga Byamäns i Torböle fullmäktige Anders Persson från Humbleholmen, klagade att Långedz boerna mot vanligheten företagit sig att bygga en Laxgård tvärs över Ån, och således alldeles förstänga den uppstigande fisken till Torböle By som är belägen ovanför dess Ed till skada och förfång. Anhållandes fullmäktige att Långedz män må hållas med deras Laxgårdz byggnad .. på det Torböle borna även som av ålder skett, med fiskens uppgång någon nytta hava. Långedz byamäns fullmäktige Erick Ericksson från Hyngelsböle, berättade att Daniel Tobiasson i Långed ..blivit död och i går begravts, varför svarandena och besynnerlig nyssbemälda Daniel Tobiassons sterbhus nu intet till svars infinna kunna, utan begära dilation till nästa Ting. Emellertid vilja de efter vanligheten nyttja fiskevattnet i Ån, och intet Torböle män till skada med deras Laxbyggnad fortfara. Därmed Kärande Fullmäktige var nöjd och förbemälda Långedz boerna vid Laga straff av det 33:e. och 34:e. Capitlet Byggninga Balken ll. sina vederparter till skada någon byggnad få uppsätta innan därom lagl. Ransakat och dömt blivit.



Källor
 1) Hellman, B. Harry (http://hellman.net/genealogy/)
 2) Kråken. Johansson, Sven-Erik (http://www.sikhallan.com/)



<< Startsida
Skapad av MinSläkt 3.2a, Programmet tillhör: Christer Wikström