166 Anders Persson

DÖDSRUNA:
Anders Persson ifrån Hummelholm, Nämndeman. Trätt år 1684 med Kerstin Tobiedotter från Baggegården i äktenskap, vilket blivit välsignat med 4 söner och 6 döttrar av vilka 1 son och (3) döttrar överleva sina föräldrar. Begravd i mellersta hvalvet på manfolkssidan den 27 Juni efter hållen likpred. af Psalm 77 v 2. Levat ungefär 66 år.

DBN1689,14/6,§2:
Samma dag kom för Rätten Anders Persson i Hummelholm och berättade att år 1670 pantsatte Fadern, Per Larsson ett Ängsnäs som kan bärgas på strand varpå.............man Olof Ersson emot 2 skäl Korn efter som det........... vet berätta, frågade han om han det sundet får återlösa? Och för hur stor summa, alldenstund Olof Ersson vill ha mer än det pantsattes för. Olof Ersson mötte och svarade först att Per Larsson sålde honom samma änge. Sedan att han ut huggit Skogen och det förbättrat, ville intet samtycka det sin kos släppa.
RESOLUTION: Det Ängsnäs som Per Larsson i Hummelholm pantat av sitt hemman till grannen Olof Ersson år 1670 för 2 Skäl Korn, har sonen Anders Persson makt att återlösa under hemmanet igen med 2 skäl Korn eller 3 dr. kmt. i kraft av 1675 och 1677 års Placat om Skattskyldig Jord Fördelning.

AGN1692,25/8,§6:
Olof Ersson,Anders Persson och Erik Eriksson i Hummelholm klagade över Olof Larsson i Brattfors att han med Tolvmannen Nils Zakrisson i Hallen och Profossen tredje Stor Böndagen är kommen till deras by, släppt sina hästar i åkern, som gjort dem skada, utpantat smör och andra persedlar, som de skulle hava i Cronans utlagor uti betalning på ett fördubblings Båtsmansstånd,det de förmena efter handen kunna få betala och slippa pantmarken.Men som det befanns:
1.att sådant intet är skett på någon Stor Böndag.
2.skadan i åker intet bevislig.
3.länsman Bryngel Ersson intygar dem ofta varit anmodade om Liqvidation och betalning, det de slagit i vädret.
4.Olof Larsson och Nils Zakrisson haft excution för sig
5.panten är dels inlöst,dels än

AGN1696,6/2,§15:
Angående innestående rest för år 1695:
rest 1 daler 12 öre, intet tillstädes ,pliktar 3 daler smt, i pant 1 get

AGN1700,19/2,§21:
Till förmyndare för Olof Jonssons i Baggård barn å fäderne tillordnades Johan Eliesson i Stensätter, Näml: för sonen och Anders Persson i Hummelholm med Påhl Andersson för flickorne, efter Morbrodern är Långväga härifrån.

AGN1701,23/2,§18:
Till förmyndare för Olof Jonssons i Baggård Barn å fäderne tillordnades Johan Eliesson i Stensätter, Näml: för sonen och Anders Persson i Hummelholm med Påhl Andersson för flickorne, efter Morbrodern är Långväga härifrån.

AGN1704,27/6,§17:
I saken mellan Pål Andersson i Hummelholm kärande och grannen Anders Persson svarande, angående ett stycke Myräng som tvistas om, är detta Rättens Dom:
Det säger Påhl Andersson att han till sin granne Anders Pehrsson pantsatt ett stycke Myräng om 2 skrindor Hö för 2 daler 16 öre kmt. och nu begär av honom återfå efter Nyttan förlängesedan fyllt betalningen. Men Anders Pehrsson nekar till Pantsättningen och säger sig jämte Påhl Andersson instängt detta änge från fäfot efter sin skatt och Påhl Andersson intet bevisar pantsättningen, ty kan däruti ingen ändring ske innan Goda Män jämkat intakorna grannarna mellan efter skatten.

AGN1707,21/10,§24 sammandrag:
Bef.man Olof Westman angav sig försport några Älgedjur vara fällda på Hummelholms skogen om Vintern år 1706. Hummelholms borna nekade. Isak Mattsson från Mjösjön framkallades och vittnade på Lars Olofsson från Armsjön, Johan Mårtensson från Agnäset, Pål Pålsson ibm. Mårten Jonsson ibm. Erik Eriksson i Hummelholm berättade ? Anders och Per Persson i Hummelholm vittna? Johan Olofsson i Hörnsjö och Johan Mårtensson i Agnäs. Lars Olofsson i Örträsk, Håkan Eriksson ibm. Johan Mattsson i Bastuträsk, Nils Johansson i Bjärten, Olof Larsson i Bergsjön, Mats Hendriksson i Brattsbacka. Per Ersson Bjurs Hustru, Johan Eriksson i Sunnansjö, Johan Johansson i Orrböle. Anders Mårtensson i Nyåker angavs. Per Mattsson i Nyåker och Israel Mattsson i Mjösjön.
RESOLUTION: Alldenstund Johan Mårthensson i Angnäset, Jon Mattsson ibm. genom sin Son Påhl Påhlsson ibm, Johan Olofsson i Hörnsjön, Johan Olofsson i Orrböle, Johan Johansson i Orrböle, så vida äro övertygade genom Lars Erichssons, Anders Pehrssons och Pehr Pehrssons i Hummelholm Edliga bevittnande att de måste tillhållas ha fällt fyra stycken Älgdjur kring Mattsmäss-tiden år 1706 på Humelholms skogen, i viken beställning Johan Erichsson i Sunnansjö, Matts Mattsson i Mjösjö och Isak Mattsson från Mjösjö så vida sig inlåtit att de jämväl uppburit sin lott och andel i Kött och hudar, allt efter övertygan. Fördenskull som sådant Älgdjurs fällande med Bössa och skidor jämväl på denna orten är förbjudet av överheten år 1681, alltså dömmes dessa bönder att plikta för vartdera Älgdjuret 50 daler smt. som gör för fyra 200 smt. efter den 9 § i Kungl. Majts. Stadga om Jakter och Djurfång år 1664. Och var de ville ha flera lagare (deltagare) sig till lindring, kan de själva söka (dessa).

AGN1708,20/2,§10:
I saken mellan Anders Pehrsson i Hummelholm kärande, på Fördubbligs Båtsmans Johan Ömans syskons vägnar och ordinarie Båtsman Jacob Erichsson genom sin Svärfader Erich Olofsson i Hyngelsböle svarande, angående betalning av Båtsmanstjänst är detta Rättens Dom:
Alldenstund Jacob Erichsson lovat ge Johan Öman 30 dr. för det han gjorde tjänst för honom ett Tåg till Karlskrona varpå han allena betalat 8 dr. smt. Ty dömes Jacob Erichsson de återstående 21 dr. 24 öre smt. till Johan Erichssons syskon att betala.

AGN1708,12/1,§2:
I saken mellan Olof Pärsson i Öhre på sin hustrus vägnar kärande, och Ifwar Persson därsammastädes för sin hustru svarande, angående Injurier varom tvistas är detta Rättens Dom:
Det klagar Oloff Pärsson i Öhre att grannen Ifwar Pehrssons hustru skällsord, där av Godemän dessa Parter näml. nyligen förrättade Huse syn, hans hustru Karin Persdotter med Skymfliga ord och åtbördor okvädat. Och medan Nämndemannen Anders Persson från Hummelholm Edligen betygat, att i det hustrurna vid berörda Syn begynt om något ? träta. Ifwar Perssons hustru då sagt till Karin Pehrsdotter Fan och Djävulen är du burit ut i Gården, och i det samma tagit henne i armen, vilket Ifwar Pehrsson förklarat henne i hastighet gjort. Ty pliktar Ifwar Pehrsson för dessa av hans hustru utlätna smädesord 6 mark smt. i anledning av det 43 Capitlet Tingsmåla balken, förutom 1 daler 18 öre smt.därvid hon i Rättegångs Expenser till Cronan dem betala bör.

AGN1712,24/2,§25:
Samma dag beklagade sig Jacob Michelsson i Hörnsiö, Nordmalings Socken, högeligen över den stora olycka och skada som honom skett den 30 Augusti förlidet år 1711, ity att då han och allt hans folk voro ute på (jord) arbete, har elden lös kommit, och när de det varse blivit tagit överhanden, så att i det då varande häftiga stormvädret omöjligen stod att släcka, utan hela Mangården tillika med Ladugården avbränd och i aska lagd, inläggande där på en värderingslista upprättat av Ländsman Per Svensson och Nämndemännen Anders Persson i Hummelholm, Per Persson i Bredwyk ,Isak Jacobsson i Moo och Sven Jacobsson i Ledesiö, där de anse att Ladugården samt Tomten med Höslåtter förverkat, men annan hans egendom eller Lösören som han även tagit skada på, upptages intet, begärande mer hjälp och understöd för sin upprättelse som andra i häradet. Uppå tillfrågan huru elden löskommit, svarade Jacob Michelsson att som Skorstenen emot spjället varit litet varmt eller sprucken, som han har först varse blivit sedan gården var avbränd, så kan han intet annat förstå än att gnistor torde där igenom kommit, och sedan antänt väggen, vilket även föremälda Länds - och Nämndemän ansåg sant vara, jämväl att varken Jacob Michelsson eller någon av hans folk varit tillstädes då elden begynte, utan på Jords arbete, varföre Häradsrätten intet kunde finna att denna eldsvådan gjorts av någon (vanskötsel) utan våda. Alltså blev honom Jacob Michelsson likmätigt 35 och 36 Capitlen Byggninga Balken ll. samt Kungl. Majts nådiga Förordning av den 2 Nov. 1694 - 333 dr. Kmt. i Brandstods hjälp tilldömt.

AGN1713,2/12,§8:
Samma dag efter något tvistande, mellan Herman Nilsson i Järnäs kärande, och Jacob Larsson i Torböle, Pär Jacobson i Torböle,Erich Anderson och Olof Erson i Humbleholm,Erich Erson och Herman Mårtensson i Norbyn, genom deras fullmältige Anders Pärsson i Humbleholm, svarande, angående Båtsman som Herman Nillsons hustrus förre man Erich Erson i Järnäs år 1692 skaffat för svarandernas Rote, som är den 8:e. i Nordmalings Socken, och ej njutit vedergällning för. Kommandes så (dessa parter) således överens, att svaranderna skola giva Herman Nillsson 20 daler kmt. i förlikning och sedan ersättning för det hans hustrus förre man skaffat rotekarlen, och därmed denna deras tvist vare avskriven. Vilken förlikning Härads Rätten biföll och stadfäste.

AGN1714,29/11,§22:
Samma dag krävde hustru Brita Persdotter i Lefwar av sin framlidne mans, Båtsman Per Olofsson Söderman, rotebönder Per Ersson i Hallen 3 dr. 2 öre kmt. och Olof Olofsson d. ä. I Brattfors 6 dr. 17 öre kmt., återstående på hans Rättighet för åren 1711 och 1712, begärandes varda förhulpen dem att utbekomma. Så medan Per Ersson och Olof Olofsson sig ej infunnit på erhållen tidig stämning, efter Ländsman Pär Swänssons i Lefwar intygan, ej heller till deras uteblivande Laga förfall bevisat, alltså upptas denna sak likmätigt 2 § i 1695 års Rättegångs Stadga, och på Nämndemannen Anders Perssons i Hummelholm fullgjorda berättelse, att Per Ersson och Olof Olofsson tillstått berörda skuld, dömmes Per Ersson 3 dr. 2 öre kmt. och Olof Olofsson 6 dr. 17 öre kmt. till hustru Brita Persdtotter att betala, därtill tillsammans att plikta 2 dr. smt. i treskelösen.

AGN1716,12/3,§10:
Gästgivare Pehr Ersson i Afwa och Nordmalings Socken anklagade Anders Pehrsson och änkan hustru Kierstin i Ultrå, Pehr Nilsson i Dombäck, Erich Moman i Uthanås och Jacob Swensson i Kiönsa för det de nästledit år med sina hästar ej kommit i skjutshållet till honom som medelst denna deras försummelse esomoftast blivit överfallen av de i angelägne ärenden resande officerare, vilka blivit hindrade och måst vänta efter hästar, emedan där i Socken är långt emellan byarne, att hästar ej kunnat i hastighet skaffas. Därhos begärte på dem plikt jämte expensernes ersättande med 6 dr. 6 öre kmt. efter ingivne förteckning, och alldenstund anförde Personer ej kunna undfalla att de utan något förfall försummat skjutshållet, fördenskull dömes de att böta var sine 3 marker Smt. efter 13 § uti Kungl Majts Gästgivare Ordning av år 1664 och att betala Gästgivarens expenser med 10 ./. Smt vardera.

AGN1716,12/3,§23: (Pag. 1196/772)
Crono Befallningsmannen Välbetrodde Olof Westman anklagade intressenter i 8:e. rotan av Nordmalings socken, Nämligen Erich Erichsson, Anders Persson, Påhl Andersson och Per Persson alla från Hummelholm, för det de nästlidna sommar syns undandöljt deras reservbåtsman Erich Erichsson som till socken knekt skriven var, för vilket deras motvilliga förhållande skall Befallningsman åtskilliga gånger med ....nad föregivas låtit efter och socknen måst dyrt laga en annan i hans ställe, anhåller fördenskull Befallningsman att både båtsmannen och bönderna för deras .. och hinder i Kungl. Majts tjänst plikta må. Bemälda båtsman Erich Erichsson bekänner sig vara reserv karl för 8:e. Rotan, förlidna vår skriven till socken knekt, men som han intet haft lust till knekt tjänsten, utan velat hålla sig till båtsmans kontraktet, så har han intet funnit sig skyldig knekt tjänsten anträda, eller på överhetens härefter kungjorda publikationer ankommer. Påståendes att han hos sin svärfader, bemälde Erich Erichsson i Hummelholm och intet hos någon annan av rotebönderna hittills underhållen blivit, vilket även hans svärmoder Brita Johansdotter nu på sin mans vägnar närvarande tillstod. Anders Persson i Hummelholm förklarade på sin och Påhl Anderssons samt Per Perssons vägnar, att de aldrig hyst, döljt eller underhållit Erich Erichsson, än mindre avrått eller på annat sätt hindrat honom från knekttjänsten och kunde sistnämnda 3 bönder intet övertygas att ha på något sätt varit till reservknektens eller eller dess svärfaders ovillighet vållande.
RESOLUTION:
Medan av förestående ransakning företes, att reserv båtsman Erich Erichsson, som till socken knekt är skriven på överhetens åtskilliga publikationer och kallelser intet velat förekomma, utan hos sin svärfadern bonden Erich Erichsson hyst och underhållen blivit. Ty hålles bemälda båtsman och dess svärfader till svars sina 40 mk. Smt. betala efter det 32 Capitlet .. Balken ll. Men Anders Persson, Påhl Andersson och Per Persson, vilka till båtsmans självvåld och treska intet varit vållandes, dömmes ifrån vidare tilltal i detta mål fria, efter det 20 Capitlet Tingsmåla Balken sl.

AGN1716,12/3,§31:
Ländsmannen Jonas Lund anklagade pigan Anna Påhlsdotter i Angnäs det hon nästlidne Påhlsmässodag fört Brännvin på Nordmalings Kyrkovall, och det sålt strax efter sluten Gudstjänst, samt därigenom stort oväsende förorsakat, påståendes att hon för sådant måtte anses med plikt. Anna Påhlsdotter uppropades att sig häröver förklara. Men var intet tillstädes ej heller låtit anmäla något föfall, dock efter Nämndemännens Isach Jakobssons i Moo , Anders Perssons i Humbleholm,och Per Perssons i Bredwyk intygan stämd i Rätten i tid, så upptogs saken, och på Nills Nillssons samt pigan Anna Nillsdotter på Nordmalings Kyrkovall berättelse att Anna Pålsdotter berörde Påhlsmässo dag strax efter förrättad Gudstjänst, sålt brännvin till Båtsmän, som då i sitt fylleri råkat i slagsmål. Dömmes hon Anna Påhlsdotter att plikta 40 mk. Smt. i anledning av 5 § i Kungl. Förordningen av den 17 Oktober 1687 angående Sabbats brott. Därhos att böta 2 daler smt. för förseelse efter 2 § i 1695 års Rättegångsstadga. Dock åligger Ländsmannen att vidtala Anna Påhlsdotter om denna Dom. Näml. så långt före nästa Ting, att han kan ha tid henne härtill att instämma, om hon väl och förmenar sig kunna sina laga bifall visa eller skäl ha att återvinna huvudsaken.
Att således är ransakat, befunnit, resolverat och dömt, som i föregående Protokoll finnes föremält, betygar undertecknad Härads Hövding över Ångermanland med egen hands underskrift och brukliga Signete, jämte Härads Sigillet.
På Härads Tings Rättens vägnar: Erich Teet.

AGN1717,25/2,§2:
Samtliga Byamäns i Torböle fullmäktige Anders Persson från Humbleholmen, klagade att Långedz boerna mot vanligheten företagit sig att bygga en Laxgård tvärs över Ån, och således alldeles förstänga den uppstigande fisken till Torböle By som är belägen ovanför dess Ed till skada och förfång. Anhållandes fullmäktige att Långedz män må hållas med deras Laxgårdz byggnad .. på det Torböle borna även som av ålder skett, med fiskens uppgång någon nytta hava. Långedz byamäns fullmäktige Erick Ericksson från Hyngelsböle, berättade att Daniel Tobiasson i Långed ..blivit död och i går begravts, varför svarandena och besynnerlig nyssbemälda Daniel Tobiassons sterbhus nu intet till svars infinna kunna, utan begära dilation till nästa Ting. Emellertid vilja de efter vanligheten nyttja fiskevattnet i Ån, och intet Torböle män till skada med deras Laxbyggnad fortfara. Därmed Kärande Fullmäktige var nöjd och förbemälda Långedz boerna vid Laga straff av det 33:e. och 34:e. Capitlet Byggninga Balken ll. sina vederparter till skada någon byggnad få uppsätta innan därom lagl. Ransakat och dömt blivit.

AGN1718,21/2,§12:
Anders Persson från Humbleholm ( Hummelholm ) klagade att han natten mot den 30 nästl. November igenom en beklaglig Vådeld mist en Stuga med förstuga, samt ¾ tunna malt, ¼ tr. Rågmjöl, ¼ tr. ..mjöl, och ½ tr. omäld. Vilket Nämndemännen Pär Pärsson i Bredwyk och Isak Jacobsson i Mo till 83 dr. kmt. värderat. Varför Anders Persson om Brandstod anhåller. På tillfrågan förklarade han sig (tycka ej) kunna härmed erhålla , att denna skada skett i nattens våda, och utan hans försummelse eller vanstyre. Annat kunde ej heller hans närvarande sockenmän intyga. Värderings listan översågs, och medelst den uppsatte skadeståndet till 70 dr. som Anders Persson av Häradet i Brandstod njuta bör, efter det 35 och 37 Capitlet Byggninga Balken ll. Samt Kungl. Förord-ningen av de 2 Nov. 1694.