Roland (Rolandus) Olai Bure

Komminister o kyrkoherde i Nora (U). Blev 82 år.

Far: Olof Laurentii Bure (1528 - 1613)
Mor: Ursula Christophersdotter (1525 - )

Född: 1587-12-11 Nora (Y)
Död: 1670-04-03 Nora (U) 1)
Begravd: 1670-04-09 Nora (U)


Familj med Catharina Björnsdotter Balck(?) (1590 - 1637)

Vigsel: omkring 1625 Nora (U) 2)

Barn:
Bernhard Rolandi Bure (1628 - 1677)
Catharina Rolandsdotter Bure (1629 - 1706)
Roland Bure (1630 - )
Ursila Bure (1633 - )
Anna Rolandsdotter Bure (1635 - 1721)
Catharine Bure (1637 - )
Margareta Bure (- 1695)
Olof Rolandsson Bure (- 1697)
Carl (- (Död ung))


Familj med Märta Pålsdotter (1591 - )

Vigsel: före 1635 3)

Barn:
Engelherht Bure (1632 - )
Erik Roland Bure


Noteringar
Han var född vid Nora i Ångermanland. I notis för Nora i Västmanland nämns att han 'Låg i
vagga då fadern hitkom'. Student 1607/08. Prästvigd 1612. Sacellan 1616-18 vid Buska i Nora. Komminister i 22 år vid Nora i Västmanlands län. Kyrkoherde från 1634 vid Nora i Västmanlands län. Enligt boskapslängden 1636 uppgick utsädet till 8 tunnor och han ägde 2
hästar, 2 fålar, 4 ston, 2 oxar, 20 kor, 1 tjur, 2 stutar, 15 kvigor, 8 gamla och 8 unga får, 8 risbitar, 10 gamla och 10 unga getter samt lika många svin. Den 2 april 1639 brann Nora prästgård och dess stall ned med 'mestadelen av innandömet, kläder och säd'. Riksdagsman 1647. Han var blind 1654-70.

Hm Nora (C), khdar: "Roland Olai Bure. Son af N:o 5 (Olof Laurentii Bure). Låg i vagga då fadren hitkom. Pvgd 1612, då han var 25 år gammal. Var först Commin. här i 22 år och bodde på Buska. Kyrkoh. här 1633. Prestgården afbrann 1639. Riksdagsman 1647. Död 1670, sedan han varit de 12 sista åren blind". Hm Nora (C) khdar, rev.: "Gift senast 1615. (Not: Rolandus upptagen som gift vid erläggande av Älvsborgs lösen 1615. Efter hustruns död 1637 skänkte han en tronhimmel till predikstolen). 3/5 1630 erhöll han fastebrev på 4 öresland i Buska. Han ägde även en del av en gård i Uppsala på platsen för nuvarande Västgöta nation. Denna gårdsdel sålde han 1647 till greve Lennart Torstensson. 1654 begärde styvsonen Sebastian Ihering för hans räkning fasta på Sörbo sågkvarn i Nora, som han köpt för 86 daler kmt. Sedan omkring 1648 blev kyrkoherden tvungen att underhålla en soldat, vilket han ansåg vara emot privilegierna. Domkapitlet svarade på hans klagomål att detta var en fråga som han borde ta upp med den präst, som skulle sändas till riksdagen, men att överheten också bestämt att soldaterna skulle arbeta för födan. På grund av ålder och blindhet måste Bure från 1655 ha sina söner, först Bernhard och sedan Erik, som medhjälpare. Han beklagar sig även för hur dyrt det var att hålla sönerna vid universitetet.
2/4 1639 brann prästgården och dess ladugård med "mestadelen av innandömet", kläder och säd. Från ett syneinstrument 20/5 1672 kan man se, hur den nya prästgården i detalj tedde sig. (Se kopia från hmU, min anm.) Personligen ägde han 1635 även 1/2 hemman Drängebo om 3 öresland. Av boskapslängd 1636 framgår att utsädet uppgick till 8 tunnor samt att Bure hade 2 hästar, 2 fålar, 4 ston, 2 oxar, 20 kor, 1 tjur, 2 stutar, 15 kvigor, 8 gamla och lika många unga får, 8 risbitar och 10 gamla samt 10 unga getter samt lika många svin. 1653 köpte han även Kiölfors i Enåker av Hans Allentinsson".



Källor
 1) Nordstrand, Georg (http://georg.mine.nu/start)
 2) Hernelind, Marc
 3) Cronberg, Olof



<< Startsida
Skapad av MinSläkt 3.2a, Programmet tillhör: Christer Wikström