Fale Burman

Akademifogde, stadsingenjör. Blev 75 år.

Far: Olof Burman (1709 - 1759)
Mor: Maria Justina Reftelia (- 1774)

Född: 1741-03-07 Uppsala (C) 1)
Död: 1816-10-28 Uppsala (C) 1)


Noteringar
Fale Burman besökte Aspås 1794. Han kom från Föllinge den 7 juli och övernattade i Lundsjön. Dagen efter reste han fram till kyrkbygden i Aspås. Där besökte han först Prästbordet och noterade att det fanns körsbärsträd där! Sedan gick han till vår gamla medeltidskyrka, som tyvärr revs 47 år efter Fale Burmans besök och nu bara återfinns som en liten ruinhög.

Fale Burman var rektor i Härnösand, men född i Kall. Åren 1793-1802 reste han runt under somrarna i hemprovinsen och gjorde anteckningar i sin dagbok, som sedan skulle bli till en bok om Jämtland. Tyvärr dog Fale Burman innan boken blev klar.

Hans dagboksanteckningar finns lyckligtvis bevarade i Härnösand. De innehåller många intressanta uppgifter och har blivit publicerade vid tre tillfällen. Först i Johan Nordlanders Norrländska samlingar 1894, sedan i Jämtlands läns forskriftsällskap år 1930 och senast 1990 i ett nytryck av Nordlanders bok.

Jag har givetvis studerat dessa publikationer noga, inte minst avseende Aspås. Dock med viss besvikelse, då Aspås bara omnämnts i förbigående. Men jag noterade att de publicerade dagboksanteckningarna var 'i urval', som det heter i förorden. Givetvis borde man kolla originaldagböckerna, tänkte jag, men att resa till Härnösands landsarkiv och plöja igenom handskrifter i gammal handstil är inte gjort på en dag, så av praktiska skäl blev det inte av. Emellertid när jag höll på med jämtlandsforskning, en för mig inte alltför ovanlig sysselsättning, upptäckte jag en notis att Fale Burmans samlade dagbocksanteckningar fanns avskrivna i sin helhet på Jämtlands läns bibliotek. Jag nämnde det för Georg Hansson på Landsarkivet och då berättade han att en avskrift också fanns där. (senare har jag erfarit att Jämtlands läns bibliotek också har en avskrift)

Så fick jag då äntligen tillfälle att se de fullständiga dagboksanteckningarna, dessutom försedda med register, varför det bara var att slå upp Aspås. Och si, där fanns mycket intressanta upplysningar, tidigare inte kända, om Aspås gamla kyrka. Där nämns bland annat om att vi hade ett altarskåp kvar ännu 1794, trots att vi hade köpt en ny altartavla av Jonas Granberg 50 år tidigare. Kristusbilden, 'smärtomannen' kallad, i nya kyrkan är sannolikt från detta altarskåp.* (Se bild i sockenkrönikan.)
Vidare får vi av Fale Burman reda på att bänkarna var från 1662, och att det fanns en madonnabild kvar från medeltiden i vapenhuset. Det är den bild som kyrkoherden Hofverberg i inventariet från år 1691 kallar 'beläte'. Se min beskrivning av Aspås gamla kyrka, sidan 17 i Jämten 1980, och i särtrycket 'Kyrkorna i Aspås', Jämtlands kyrkor 28, 1979.

Låt oss nu ordagrannt se vad Fale Burman antecknade när han var inne i vår gamla kyrka den 8 juli 1794:
"Kyrkan hade små fenster. - NB Gamla Altartaflan - bänkar af 1662 års arbete. En skåpaltartafla. Granberg gjort nya Altartaflan och Predikstolen. Funt som i Undersåker. NB Gamla Altartaflor gjorda som Bänk-speglar. En i Aspås med Herrans bön och altarens sacrament - dylik varit i Åre - En Helgon Qvinnobild i Vapenhuset. Räkenskapsbok ifrån 1582."

Räkenskapsboken finns ännu bavarad och förvaras i Landsarkivet! Se vår sockenkrönika 1982 sid. 5-7. Även dopfunten och Granbergs altartavla och predikstol finns kvar i nya kyrkan. Men altarskåpet och den kvinnliga helgonbilden är tyvärr borta.

Bo Oscarsson



Källor
 1) Boström, Leif (http://familjenbostrom.se/genealogi/)
      
Den enda avbildning som finns bevarad av Aspås gamla kyrka, från 1828,
34 år efter Fale Burmans besök. Observera att bildtexten nämner ett katolskt krusifix.

Bildtext: "Aspås ka fr N. Stapeln lik Ås, dock utan spjelning på sidorna,
i choret ett litet Cath. Qrusifix"
Ur ATA:s arkiv




<< Startsida
Skapad av MinSläkt 3.2a, Programmet tillhör: Christer Wikström